emilybroman -

Det här med problemhästar...

Är inte det ett av Hästsveriges mest söndertjatade begrepp? Nästan alla ponnyer som tävlarhoppning är "svår" enligt ryttaren, kanske är den till och med en problemponny? Jag menar, om vi tar hundra ponnyer från en tävling så kanske 70 av dem är problemponnyer enligt ryttaren? Hör ni hur det låter, har vi bara problemhästar nu för tiden eller?

Nä, det här beror nog på flera saker. Jag anser att vi har problemryttare, problemföräldrar och framförallt, problemuppfödare. I princip all ponnyavel går ut på att få en ädel snygg sportig ponny, en storhäst i ponnyformat. Ett problem då är att ponnyungarna är ALLDELES för okunniga för att rida fullblod, även om dom är i b-ponnystorlek. Ädla hästar har mycket nerv och så, och det är inte landets ponnyungar redo för.

Och så problemryttarna. De kan vara alltifrån "unghästutbildare" till de som sen ska tävla ponnyn. Störst vikt och "problem" ger ofta de som rider in hästen, och de ryttare som rider hästen som ung. Jag menar, sitter en kass så kallad utbildare och ska stressa ut hästen på tävling så fort den är sadeltam så är det klart att hästen får problem senare? Se det som att man går hela grundskolan på tre år istället för nio. Visst, det kanske funkar och eleven är skitduktig och går fort framåt, men efterhand märker man att grunden inte sitter. Hur funkar gångertabellen? Typ.

Problemföräldrarna. Dom med mycket pengar och bristande kunskap. Farligaste jävlarna i hela hästbranschen, de som köper en "bra" häst åt sitt barn, som ungen inte klarar av och det blir farligt. Eller dom där som tycker att just deras barn är bäst i världen och ingen häst är för svår för deras barn... Eller de som faktiskt skiter i hur det går för ungen med ponnyn, de betalade ju ponnyn och står för stall och instruktörsavgift, behöver barnet mer hjälp eller?

Tror att vi skulle ha betydligt färre problemhästar i sverige om kunskapen ökades och det föddes upp ponnyer som matchar nivån för de flesta ryttare. om föräldrar blev kunnigare och satte stopp i ett tidigt stadium. Om alla kunde sluta vara så sjukt stolta och faktiskt erkänna att de inte klarar av sin häst. Alla hästar är inte gjorda för alla människor, och ibland stämmer inte personkemin bara.

vet att vissa människor kommer tycka jag är dum i huvet som skriver att den inte finns problemponnyer, jag med min häst liksom, men jag har aldrig varit tillfreds med att kalla min häst en problemhäst. Han kan ju inte rå för att nåt gick fel på vägen. Som han är idag är han inte problemhäst alls, han kräver bara en sjuhelvetes massa ridning. Nu menar jag inte timtals, utan hög kvalitet på ridningen så han sätts i arbete och fattar vad man menar. Kommunikation och kunskap, så halverar vi mängden problemisar! Både tvåfota och fyrfota. Deal?

Varje dag försvarar någon vår sport med ett "Ridning är inte alls bara att åka häst, man får jobba massor!!!" samtidigt som de själva är missnöjda med sin häst för att den har "problem" och kräver massa ridning. Är det bara jag som ser hur motsägelsefullt det är eller?

2011-07-15 @ 19:23:00 Hästar Permalink

Kommentarer

Postat av: Linda

uhuh saknar att rida, lite. Hästar är ju typ enda djuret jag inte är allergisk mot... fast ja, är ju allergisk mot damm och hö så att vistas i ett stall skulle nog inte vara så hälsosamt ändå, buhuhuh. Vill känna vän som bor nära som har egna hästar som jag kan få peta på ibland i alla fall.

2011-07-16 @ 11:24:49
URL: http://vidgadevyer.wordpress.com/

Postat av: Lollo Fernberg

Hej, på tal om problemhästar... Läs detta inlägg, de handlar om min förra ponny Zoefy. Som jag själv ridit och hanterat.

http://veronicaandersson.bloggplatsen.se/2011/03/13/4842624-veckans-hast/

Snacka om att göra hästen till problem häst bara för att man själv ska verka bättre. Det känns som att denna ryttaren är såkallad "problemryttare". Herregud det finns folk till allt! :/

Mvh

2011-07-22 @ 18:25:23

Postat av: Emily

Svar till Lollo: Hästar och människor passar ju olika bra ihop. Chester var lite sådär när jag fick hem honom också, testade hela tiden och var kung i hagen och sådär. Sen landade han och blev verkligen supersnäll, men han kräver ju fortfarande sin ryttare. Skillnaden var väl att jag aldrig blivit rädd och därför vågat kämpa på även när han testat gränserna som hårdast. Hur hästen reagerar efter köp vet ju varken ni som säljare eller köparen, ibland (som i detta fall) funkar det och ibland inte :P

Däremot om hästen nu var så oriden och ohanterad borde ju köparen ha upptäckt det när de var och provred... så det var väl kanske bara ett sjujäkla testande från tonårshästen som bytte miljö.

2011-07-22 @ 18:51:05
URL: http://emilybroman.blogg.se/

Postat av: Emily

vilken bossig kommentar jag lämnade. Menar den inte som bossig, utan mer konstaterande. Hästsporten är så dömande, man vet ju faktiskt inte om man inte är i samma stall som "dramat" utspelar sig. men ja, håller med om att många vill kalla sina hästar problemhästar utan att inse att det är de själva som kanske frammanar problemet.

2011-07-22 @ 18:54:37
URL: http://emilybroman.blogg.se/

Trackback