Dagens ridpass + jag hatar farväl

Idag drog ridskoleterminen igång för min del. Eller drog igång och drog igång, det hann bara bli en gång för mig. Men whatever. Jag fick rida en lite yngre ponny, en femåring om jag inte minns fel. Sist jag red honom var tidigt i år, kanske i mars någon gång? Vi började då introducera typ öppna för honom i skritt, och ja. Det blev väl liksom bara introducera. Han brukar bli kort och spänd i halsen med korta "stabbiga" steg, så mitt fokus för idag var att få igång de där långa bakbenen (han är lite överbyggd och dessutom formad som en säl på ben ungefär) och försöka få halsen lång och låg och nosen framåt.

vi skrittade ganska länge och jag försökte ha en mjuk hand, försökte få honom att ta stöd i min ytterhand samtidigt som han formade och stretchade ut sin kropp. Det märktes en del att lång och låg inte är hans favoritgrej... antingen huvudet rakt upp eller näsan alldeles för långt in mot kroppen. Men när han började bli varm i kroppen och det inte stretade emot fullt lika mycket i musklerna blev han riktigt fin. Fick börja om igen när traven kom, han har inte riktigt styrkan och "vanan" att gå kvar på tygeln i övergångarna än, men traven hade han lite lättare för än skritten. Gick riktigt fint att rida fram honom till handen där, så stora guldstjärnan! Upptäckte lite senare att han har ett bra och ett lite sämre varv... vänster var han stark och duktig i, medan höger var väl inte det allra roligaste...

I galoppen märkte jag ganska tydligt att han INTE är van att använda hela kroppen. Det blir mest något litet surigt korvigt, istället för en rund och fin galopp. Struntade därför helt i formen och galopperade bara på framåt. Det tyckte han var SKÖNT och han hittade en mer ändamålsenlig form efter några varv. När vi sedan bytte varv för att galoppera ltie åt andra hållet märkte jag att antingen tog bensinen slut, eller så byter han bra varv i galoppen. Höger galopp var lite jobbigare för honom och det blev mycket mer avbrott där. Men vi kämpade på likadant som i förra varvet, gasen i botten och sen gick det lite bättre att pilla med formen.

Den här ponnyn är verkligen allt som inte min ponny är, förutom valack och vit. Han är tjock, lat och bebis. Däremot kände jag att det finns potential hos den här lilla sälen, det har hänt JÄTTEMYCKET med honom nu på bara ett halvår, det var jätteroligt att känna. Är riktigt stolt och glad över att det gick så bra idag, kändes som ett ganska fint sätt att avsluta de dryga tio år jag haft på åtvidabergs ridklubb. Lite sorgligt, men här måste jag sätta punkt och ta en paus. Kanske kommer jag tillbaka till klubben igen om några år? Usch, jag tycker verkligen inte om avslut. Jag kanske rent av hatar dem. Oavsett vilka.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0